.

Under mina tio år på Gotland, så har jag ungefär hela tiden hatat det. Hata är för starkt ord kanske, men jag har alltid velat bort. Jag har tjatat om att vi ska flytta tillbaka till Stockholm, för mig var det oförståligt att man ville flytta från en storstad till en ö som inte ens har en stad (wikipedia säger att Visby är en tätort, och jag tycker det är kul, så jag tänker hålla fast vid det). Men nu på senaste tiden har jag börjat tycka om Gotland mer och mer. Jag tycker faktiskt om att det är så litet här att alla vet vem alla är. Att man nästan alltid ser någon man känner när man är på stan. Jag tycker om att det är så jävla dött här på vintern. Jag tycker om att åka båten som jag har gjort så himla många gånger. Och sen är det så sjukt vackert.

Passet säger att jag kommer från Stockholm (otroligt hippa Flemingsberg rättare sagt), men jag säger att jag kommer från Gotland. Och sen är Flemingsberg inte så där jättekul ställe att vara född på heller. Där målade dom husen i olika färger så dom kunde säga till invandrarna "du bor i gula huset, du bor i blåa huset". Och så ser jag nu att deras slogan är "from brains to buisness".